Igår och idag har jag fått mig en rejäl påminnelse av vad min absolut största morot med en bra hälsa (bra mat+ motion) är: att få vara frisk! Vi har nämligen spenderat sammanlagt 11 timmar på en fruktansvärt överfull akutmottagning sedan igår eftermiddag…

Igårnatt vaknade jag av att mitt huvud snurrade på samma vis som det gör när man i hastig fart snurrar femtio varv och lägger sig ner på marken. Ni vet, när det fortsätter snurra i flera sekunder. Men mitt snurrande bara fortsatte och fortsatte. Världen gungade framför mig och endast i sängliggande läge kunde jag fokusera med ögat och vara ”normal”.
När det kommer till sjukvård så är min filosofi att vi kan förebygga och behandla väldigt mycket på naturlig väg. Det krävs en rejäl nödsituation innan jag ens skulle överväga febernedsättande av den simpla anledning att den gör mer skada än nytta för kroppen. Men jag tror på att åka in för en undersökning om allmäntillståndet är allvarligt påverkat. Som när man är så gravt yr i huvudet att man måste ligga ner konstant. Vi åkte därmed in och satt i väntrummet på akutmottagningen mellan 15-23 igår för att få besked om att det var ytterligare 70 personer innan vår tur. Så vi åkte hem. De var så upptagna att jag fick dra ut mitt eget dropp ur armen.
Imorse snurrade det fortfarande i mitt huvud och vi åkte in igen. Vi såg flera av dem från igår som fortfarande väntade… Prover togs om igen då gårdagens provsvar kommit bort på vägen… Mitt snurr visade sig vara obalans med balanskristallerna som vi har i våra öron och så kallad ”Kristallsjukan”. Något som drabbar många kvinnor och som går över av sig själv när balanskristallerna ”hoppar tillbaka tillätta”. Med andra ord, ingen fara , vilket är skönt. Men väntan idag och igår ledde till många sura miner hos patienterna, som i sin tur blev till irriterade kommentarer och därpå en besvärad personal. Jag förstår irritationen och samtidigt tycker jag synd om de sköterskor och läkare som får ta emot den, medan felet sitter någonstans i systemet. Jag hör historier hela tiden, inte nödvändigtvis om akutmottagningar utan patientserfarenheter i allmänhet där man får vänta, bli runtskickad och feldiagnoserad. Jag var själv intensivt sjuk med grav giftstruma i två år i min sena ungdom. Mängder av mediciner i följd av varandras biverkningar, stressade läkare, feldiagnoser och borttappade provsvar var min vardag. Då menar jag INTE att felet ligger hos sköterskor och läkare, utan i att vårt system inte är verkar vara hållbart för vårt höga sjukdomstryck. DET är min största morot och motivation när det kommer till en hälsosam livsstil: jag äter inte bra och tränar för att vågen ska visa en viss siffra, utan för att jag och min familj ska vara friska! ♡