I söndags åkte jag hem ifrån en intensiv hälsohelg med kroppen fylld av intryck som bara väntade på att få processas. Väl hemma hämtade Simon upp mig, jag packade om lite snabbt och så åkte vi ut till den skärgårdsö i S:t Anna som vi har hyrt en vecka ihop med hans familj. Han och Banda hade åkt ut dagen innan. I början var jag rädd för att inte kunna varva ner, jag vet hur lätt min hjärna kan överhettas med kreativ härlighet som gör den svår att stänga av. Men jag tror att eftersom jag hela tiden har försökt ställa in mig mentalt på att denna vecka ska bli en landningsbana ihop med familjen så blev det just så. Söndagskvällen och natten var onekligen svår att skala ner all tankeverksamhet, men under måndagen rullade jag ut min yogamatta och mediterade över stillhet och närvaro, och då började lugnet skölja över mig. Mobilen är undanstoppad störr delen av dagen och vi vilar, äter, umgås, fiskar och läser. Att som föräldrar till en tvååring åka på semester är givetvis inte semester i den gamla bemärkelsen, då mycket av tiden går åt till att hitta på underhållning till honom. Samt att man får hitta sina kompromisser för att finna lugnet. Som i eftermiddags då min kropp suktade efter yoga, så jag tog med mig min älskade, nyfikna och energiska lilla kille till vår stugas veranda där han till sin förtjusning fick se Pippi Långstrump medan jag rullade ut mattan och yogade en timma till ljudet av Prusilusskan. Helt ljuvligt!

Hoppas ni har en fantastisk kväll!